Logotyp

Morgondagens kommunala vattenrening

Projektet Morgondagens kommunala vattenrening syftar till att utveckla dagens reningsverk till produktionsanläggning för exporterbara nyttigheter genom återvinning av vatten, näringsämnen och energi.

En allt större andel av befolkningen flyttar till städerna. I dag bor mer än hälften av världens befolkning i urban miljö. Ytterligare 250 miljoner kineser beräknas till exempel flytta in till städerna de närmsta 25 åren. Denna utmaning innebär att kunna erbjuda tillgång till rent vatten, mat, hållbart boende, energi och transporter. Dessutom måste avfall och avloppsvatten tas om hand på ett hållbart sätt. Detta ställer krav på en helt ny vattenanvändninng.

Tillgången till rent vatten är redan begränsad. Enligt FN uppgår antalet människor som inte har tillgång till rent vatten och är anslutna till avloppsvattenrening till mer än 2 miljarder. Näringsämnen i avloppet bidrar till övergödning av sjöar, vattendrag och hav. Tillgången på fosfor är begränsad och fosfor är ett grundläggande ämne för matproduktion. Bättre avskiljningsmetoder krävs för att näringsämnena ska kunna återföras till kretsloppet.

Projektet Morgondagens kommunala vattenrening med en totalbudget på 20MSEK syftar till att öka systemeffektiviteten genom att det behandlade vattnet återanvänds samtidigt som förnyelsebar energi kan produceras och utsläpp av skadliga ämnen som metaller, läkemedelsrester minimeras. Näringsämnen ska återföras i kretsloppet med nya slutna systemlösningar och  utsläppen till sjöar och hav därmed elimineras. Stadens biologiska/förnyelsebara restprodukter (slam, organiskt avfall, urin, fekalier, växtrester) återförs till kretsloppet varvid energin kan frigöras och minska det externa energibehovet. Reningsverket ska ersättas av en produktionsanläggning av nyttigheter.

Projektet har fyra huvudaktiviteter

A - Återanvänding av vatten

A1 Extra polering av utgående vatten

Utprovning och vidareutveckling av tekniker och kombinationer med ozon+UV, aktivt kol och bärarmaterial. Utprovningen sker främst i Sjöstadsverkets pilotanläggning men uppskalning kommer troligen att ske i Karlskrona reningsverk.

A2. Kvalitetssäkring av utgående vatten

Utprovning och optimering av ett onlinesystem för mätning av bakterier och på sikt även läkemedelsrester och virus. Metoden ska vara verifierbar och robust.

A3. Optimering av olika användningsmöjligheter för återvunnet vatten

Utveckla modeller för hur man ska kunna återanvända vattnet (krav på kvalitet och ledningsdragning) samt hur man ska hitta bra finansieringsmodeller för detta. I tillväxtländer är detta mycket viktigt att fånga upp eftersom det är en ny tvärsektoriell lösning. Vattnet kan indelas i kvaliteter typ industriell standard, bevattnings- eller dricksvattenstandard.

B - Biogas och annan energiproduktion

B1. Ökad biogasproduktion från befintliga anläggningar

Syftar till att producera mer metangas från samma mängd slamsubstrat.

B2. Sambehandling med kommunalt organiskt avfall för att öka biogasmängden

Att i en central och effektiv behandlingsanläggning öka mängden biogas genom att tillföra kommunalt organiskt avfall utan att äventyra kvalitén på rötresten samt att välja rätt transportsystem för avfallet. Gränsöverskridande modeller ska tas fram.

B3. Uppgradering av biogaskoncentrationen

Att utprova kostnadseffektiva uppgraderingstekniker.

B4 En svensk systemlösning för biogas.

Ta fram en svensk helhetslösning för biogasproduktion.

C - Återvinning av fosfor och andra näringsämnen

C1. Framtagande av ren fosforfraktion

Separering av en ren fosforfraktion från slammet/rötresten/askan.

C2. Framställning av renare slam och rötningsrest

Eliminering av sjukdomsalstrande ämnen samt borttagande av läkemedelsrester och metaller ur slam.

C3. Förbättrad slamavvattning

Utveckla bättre avvattningsmetoder för ett bättre omhändertagande av slammet.

D - Klimateffektiv teknik

D. Klimateffektiv teknik                     

För att minska klimatpåverkan kan ett flertal alternativa behandlingslinjer introduceras.

D1. Resurseffektiv rening genom styrning och övervakning

För att rena avloppsvatten resurseffektivt, i såväl befintliga som nya processlösningar, krävs både innovativa styrstrategier samt noggrann processövervakning.

Senast ändrad: 2015-10-12

CERISE

Ladda ner dokumentation från CERISE

Webbplatsen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet AB | © IVL

.